Concrete Cross - S/T LP (De:Nihil Records)
Rabiata hardcorefanatiker hävdar ofta att man måste "förstå" genren för att kunna uppskatta den på allvar. Är tämligen osäker på vad detta "förstå" innebär och det är mycket möjligt att jag i min roll som ett sk casual fan av punkens aggressiva lillebrorsa fattar nada av djurisk vrålsång, hetsig tvåtakt, manisk bas och sönderdistade elgitarrer. Ett som är säkert är däremot att jag diggar Concrete Cross från klassiska HC-staden New York. Rak, välspelad tvåtakts-HC som rymmer en hel del finess och oväntade infall. Det händer hela tiden saker i musiken men det blir aldrig för meckigt eller slitsamt att lyssna på. Produktionen är möjligtvis en smula för clean mot hur jag brukar vilja ha min hardcorepunk men den samspelar väl med Concrete Cross förhållandevis mångfacetterade sound som ständigt rycker tag i min sedan eoner döda moshnerv.
Det medföljer en tjusigt utförd insert där man kan ta del av gruppens långa texter som vid en snabb genomögning verkar välskrivna men ett dampigt slan som undertecknad orkar inte riktigt läsa igenom dem på allvar. Det där lät möjligtvis som en diss men är mer ett symptom på mitt stundtals invalidiserande ointresse för texter. Men skit nu i det och köp plattan istället som även är utgiven av Man in Decline Records. Tre och en halv stagedajvande Örebroare av fem möjliga.
MG
RAS - EP ($muts$ Records, Art or Arse, Dempe Records, Melle Recordings)
Har tidigare hyllat RAS på dessa breddgrader och hyllningskörerna fortsätter åtminstone delvis att vråla. Denna gång är det en samrelease mellan fyra Malmöbaserade labels vilka släpper en EP med mestadels outgivna låtar från bandets tidiga dagar. Inledande "Jag är en maskin" känns igen från samlingskassetten Pickled Herring Punk, en en stabil punkrökare stöpt i bandets numera till perfektion utförda "start och stopp-form". "Du är bara kött" som för resan vidare är en habil KSMB-rip off men befinner sig långt ifrån någon av gruppens större stunder.
B-sidans "Akut" är en märklig låt, värdelös vers, trevligt stick och en riktigt catchy refräng. Nog om den. Sista låten "13 år" är ytterligare en hyllning från RAS till den första svenska punkvågen. De lyckas verkligen fånga det där naivt tonårsdryga soundet utan att för den delen låta som ett menlöst tributeband. RAS är här och nu och ingen jävla poänglös retro schmetro. Kanske inget oumbärligt släpp men om du gillar äkta svensk punkrock så köper du denna singel. Samtliga låtar är bättre än 99% av allt du kan höra på Mikael Sörlings samlingsvolymer av Turist i Tillvaron. Om det är en rekommendation eller inte får slan med den dåliga smaken att läsa detta räkna ut själva.
MG
Surreal Lovers - Tysk Vår 12" (Fetish)
Livefavoriterna Surreal Lovers har existerat i hela 13 år men släpper först nu sin debutplatta på pinfärska skivbolaget Fetish. Skam den som ger sig är utan tvekan en lämplig kommentar i detta fallet. Vi snackar sexig discorock från staden Göteborg. Kan det vara något? Svaret är ett rungande JA! Hannah Chawki med sin fascinerande pratsång och hennes rutinerade legoknektar utforskar via sin kraut/discohybrid erotikens krokiga stigar. Det är framför allt på A-sidan som orkestern visar en sällan skådad dominans. "Kinky Man" och "Gammal, Dominant och Oemotståndlig" är perfekta klubbhits för oss som börjar närma oss eller kanske till och med passerat 40. Festen som aldrig tog slut och löftet om knullet som aldrig infriades.
Andra-sidans tre låtar är även dem tre återhållsamt snuskiga hits. Gillar Spacediscoflörtande "Starboy" allra bäst som överger svenskan för det anglikanska tungomålet. Pluspoäng för ett mycket stiligt omslag och proffsig produktion som smeker mina punk- garagerockskadade öron. Fullträff för Fetish på sitt första släpp och jag ser med höjda ögonbryn fram emot vad de ska hitta på härnäst.
MG
great!!!
SvaraRadera